Kanoten klyver det stilla vattnet. Med jämna paddeltag korsar jag sjöns norra vik och kommer in i det vidsträckta deltaområdet. Jag stöter upp några gräsänder som vilade bakom en vassrugge. På bortre sidan svävar en brun kärrhök över strandmaderna på ständig jakt efter något ätbart. Så här års är väl ungarna kläckta och kravet på fångster större än vanligt. Lägger till längs långsidan av vårt flytande gömsle och stuvar in packningen innan jag själv följer efter. Organiserar upp utrymmet med maten i ett hörn, sovattiraljer i nästa, kamerautrustning i tredje och extrakläder i det sista. Drar undan några av gardinerna för att få lite vy åt alla håll innan jag slår mig ner i en stol och pustar ut. Som vanligt har det varit mycket förberedelser och arbete inför expeditionen så nu känns det skönt att vara på plats.
Ute över sjön cirklar en fiskgjuse på hög höjd och spanar efter fisk. En svarttärnas läte gör mig uppmärksam och jag hittar tre individer som drar förbi mitt gömsle. En skedand lättar från vattenytan strax norr om mig och när jag sveper kikaren åt andra hållet får jag syn på en fågel jag tvekar på. Även om det är på långt avstånd ser jag att det är stor and, eller möjligen en lite gås, som jag aldrig tidigare träffat på. Brun med svart och röd näbb. Märkligt, vad är detta? Ingen europeisk fågel i alla fall. Antingen en fågel från en annan kontinent som kommit ur kurs eller mer troligt en förrymd parkfågel. Efter en del konsultationer bestämmer jag den slutligen till en hybridiserad myskanka. Myskankan kommer ursprungligen från Centralamerika men hålls som parkfågel på flera håll, både i Sverige men också på andra platser i Europa.
En stilla kväll, solen dalar och skymningen kommer. Sitter och beundrar den vackert röda himlen i nordost ett tag innan jag kryper ner i sovsäcken. Vaknar strax efter tre av trippade lätta steg på taket. Måste vara en liten fågel tänker jag medan jag masar mig upp. Spanar av omgivningen och ser en häger som rör sig i kanten av den närmaste ön. Han går sakta framåt, ett steg i taget och däremellan helt blick stilla. Hela tiden spanande en bit framför sig, rätt vad det är skriker han till. Jag får några bilder på honom innan han med tunga vingslag lättar och flyger utom synhåll. Morgonen blir ganska lugn. Svarttärnorna som jag hoppats på verkar häcka någon annanstans i år för jag ser dem bara tillfälligt när de flyger förbi i jakt på insekter. Efter frukosten återkommer tassandet av lätta fågelfötter på taket. Undrar vad det är? Mysteriet får sin lösning när jag, strax efter trippandet upphört, ser en sädesärla som hoppar omkring på näckrosbladen utanför. Jag lägger mig platt med kamerastativet på lägsta läget för att hamna på samma nivå som fotoobjektet. Nöjd med bilder på den svartvita fågeln mot den gröna omgivningen landar jag på en stol för att vila ryggen. Passar också på att göra slut på matsäcken medan jag sitter där och spanar efter fler objekt att fotografera.. Det blir inga fler närgångna fåglar men sitter ändå kvar och njuter av den härliga miljön. Packar till slut ihop mina saker, lastar kanoten och kastar loss. Det har börjat blåsa upp men det är medvind så jag behöver knappt paddla för att ta mig tillbaka till utgångspunkten. Drar upp kanoten på land och får samtidigt syn på en havsörn som seglar över viken. Värdig avslutning på fin övernattning ute i deltat tänker jag.
Bläddra bland fler bilder på sädesärlan:
Och några bonusbilder på morgonens häger:
Inte för bilden är något att skryta med men kanske intressant ändå att se hur Myskanden såg ut:
