v27 – Strövtåg bland spettar och klövdjur

Hela Ängsö och mer därtill är ett stort naturreservat. Även om det inte är så tätt mellan fåglarna så finns det många olika arter på ön och tillsammans med den fina miljön brukar det alltid vara ett givande ställe att vandra på. Jag har strövat här mycket genom åren men den här våren har det inte blivit av. Nu är redan midsommar passerad och därmed också den mest intensiva perioden vad gäller fågelsång. Istället har fåglarna fullt fokus på att jaga mat till ungarna. Med andra ord måste man vara ännu mer uppmärksam om man ska hitta dem. Ställer bilen som vanligt på den lilla parkeringsplatsen mitt på ön och vandrar österut mot den uppgående solen. Den glesa skogen rymmer många nyanser av grönt så här års. Varför är det så fridfullt och avstressande att sakta ströva på en liten grusväg, en sådan där med grässträng i mitten? Så långt man kan komma ifrån att åka bil på motorväg i hundratio kilometer i timmen.

Har inte hunnit långt förrän två stora spillkråkor lösgör sig från en ek ett stycke framför mig och flyger bort åt höger. Tar några steg framåt och där är minsann ytterligare tre till. De är lika stora som de första två men den röda teckningen på kalotten avslöjar att det är ungfåglar. Som alla barn har de inte samma konsekvenstänkande som vuxna och är följaktligen inte lika skygga. Jag får därför möjlighet att ta några bilder när de snor runt trädstammarna framför mig. Så ser jag ett rådjur som betar i det saftiga gräset i den glest bevuxna hagen lite längre fram. Försiktigt förflyttar jag mig närmre, ser till att hela tiden ha några skymmande träd mellan mig och det vaksamma djuret. Framme vid det sista trädet jag kan gömma mig bakom plockar jag upp kameran och får ett par bilder på rådjuret som nu fått syn på mig. Det ger till ett skall innan det hoppar bort och försvinner i nästa dunge.

Fortsätter själv till nästa hage där jag blir stående av ett vasst ljud. Låter som en kör av fågelungar. Från skogen till höger. Följer ljudet och kommer fram till ett träd med ett typiskt hackspetthål en bit upp på stammen. Kan det vara mindre hackspett? Backar en bit och ställer mig att vänta. Så kommer en spett med matleverans. Nej, det är en vanlig större hackspett så jag vandrar vidare. Snubblar över ett jättefint smultronställe. Kan inte motstå de inbjudande röda bären utan sätter mig ner och repar en handfull innan jag fortsätter. Stigen går mellan två åkrar innan den mynnar ut på en ny grusväg som jag slår in på fram till en åkerholme. Hela tiden följer mig ljudet av drillande sånglärka i skyn och den till sju räknande gulsparven. Hör nu också den kärva strofen från en törnsångare och hittar fågeln i en slånbärsbuske. Sätter mig ner och låter den vänja sig vid mig. Flyttar så etappvis lite närmre och får till slut några närbilder på den.

Genar över en åker till en bergig ås som jag följer. Stöter på en flock dovhjortar som flyr när de får korn på mig. En slank, mindre rovfågel landar i toppen på en torraka, en lärkfalk. Kul! Den drar snabbt vidare och jag likaså fast åt ett annat håll. Färden går genom en hage med stora gamla ekar tills jag hamnar på en udde med fin utsikt över en av områdets vackra fjärdar. Dags för en andrafrukost. En törnskata gör mig sällskap och jag hör det skrattande lätet från en gröngöling men också en gök långt borta. Ute vid stranden det surrande lätet från en vassångare.

Färden går västerut. Framme vid våtmarken simmar två sångsvanar som jag förevigar. Här finns också en hägerkoloni men de är inte lika samarbetsvilliga för fotografering så jag fortsätter förbi slottet och hamnar i gammal kulturbygd. Riktigt gammal. Enligt en skylt är det här platsen för öns första bosättning, på 1200-talet. Idag en vidsträckt äng full av olika blomster. Undrar hur det såg ut här då? Små upphöjningar låter en svagt ana hur åkrar och hus möjligen kan ha varit placerade. Stannar för en vattenpaus. Efter ytterligare ett par kilometer och ännu ett möte med dovhjortar är jag tillbaka till utgångspunkten. Efter nästan fem timmars promenad i en fantastiskt fin miljö kan jag inte vara annat än nöjd. Och det blev till slut ganska många fågelarter den här dagen.