v30 – Ytterskär

Äntligen en morgon med bra väderprognos. Det blåser visserligen lite väl mycket och dessutom den ovanliga nordvästan men man får vara nöjd ändå. Jag lägger ut från bryggan med den lilla båten och går först österut. Mot den uppgående solen. När jag passerat Bockö viker jag söderut och får hela havet framför mig. En obruten horisont sånär som på en morgontidig segelbåt som går med god fart en fem distans söder om mig. Jag passerar några skär med lite fågel på men det verkar som att de är lite mer lättskrämda så här tidigt på morgonen. Trots att de borde vant sig vid båtar under hela sommaren som innebär högsäsong här ute så verkar det som att det är en ny dag idag och att de ånyo blir lite stressade av att en båt kommer farande mot dem. Jag tar istället sikte på skärgårdens sista små öar och gör strandhugg på ett par ställen men utan att hitta någon spännande fågel där.

Ser nu att på det yttersta skäret strax söderut, det som bara är en häll utan någon vegetation på, där springer några vadare längs vattenlinjen. I medvinden nöjer jag mig med att sätta i årorna och efter att ha tagit mig förbi några grynnor är jag strax framme vid skäret. Drar upp båten ett stycke och går upp till den högsta punkten för att få lite överblick. En familj sädesärla jagar insekter på hällen och lite längre bort går en större strandpipare. Tar mig ner till södersidan och sätter mig ner i en skreva. Även om det är på läsidan rullar vågorna in över skärets lägst liggande klippor och skapar ett lugnande sus. Dukar upp min medhavda frukost samtidigt som jag njuter av det jag har framför mig. Tror inte att man kan få mer havsutsikt än det här. Häller upp en kopp te men hinner inte sätta muggen till munnen förrän ett huvud plötsligt dyker upp ur vattnet strax utanför. En säl. Han kollar in mig ett tag men dyker sen ner under ytan igen. Efter ett tag kommer han upp på ett nytt ställe. Den här gången till vänster om mig. Kollar på mig igen men dyker sen under vattnet och försvinner.

Istället är det ett par ejdrar som simmar förbi skäret som upptar min uppmärksamhet. Det är två hannar som så här års ruggar, dvs de byter fjädrar, och får ett helt annorlunda utseende än vad de hade under våren. De ser nu mer ut som honor med en brun fjäderdräkt men har samtidigt inslag av vita partier på vingarna. Denna mellandräkt kallas eklipsdräkt och är en mer kamouflerande dräkt än vårens praktdräkt. Detta eftersom de under ruggningen tillfälligt förlorar flygförmågan. En av ejdrarna verkar vara intresserad av vattnet strax utanför mitt skär som han ständigt återkommer till. Jag ålar mig försiktigt över den skrovliga berghällen i riktning mot honom för att komma i en bättre fotovinkel. Ejdern tittar lite misstänksamt mot mig men det verkar som suget efter den uppenbart fina dykplatsen är större än rädslan för han håller sig kvar inom området. Varje gång han dyker ner gör jag en ytterligare förflyttning och till slut är jag framme så nära honom jag kan komma. Utan att bli blöt vill säga. För bränningarna slår upp vatten farligt nära mig där jag ligger på yttersta hällen. Ibland tvättar sig ejdern genom att upprepade gånger doppa huvudet i vattnet. Då gäller det att vara beredd. För efter en sådan tvättritual följer alltid att anden reser sig upp ur vattnet och flaxar med vingarna. Så även den här gången och jag får några bilder på detta där jag ligger på det sneda och knöliga underlaget. Till slut är jag dock tvungen att ge upp och drar mig tillbaka till båten. Skjuter i den i vattnet och påbörjar färden mot hemmahamnen.