v39 – Trillingnöt

I Sverige häckar tre fåglar vars namn börjar på nöt. Den vanligaste är nötväckan som finns i hela landet och främst i löv- och blandskog men som man även ser i våra trädgårdar. En liten och knubbig fågel som är den enda svenska fågel som obehindrat kan klättra både uppåt och nedåt på trädstammarna. Nästa ”nötfågel” är nötskrikan som är relativt vanlig men som man kanske inte ser lika ofta eftersom den trivs bättre i skogen än i urbana miljöer. Den är också lite mer reserverad. Den sista, och mest ovanliga av de tre, är nötkråkan som finns sparsamt och oregelbundet i södra och mellersta delen av landet. Den är en specialist på hasselnötter men äter även frön från gran.

Idag ska jag upp till småfågelmatningen i skogen norr om Västerås första gången för säsongen. Det är en tidig men fin morgon och när jag stannar på grusvägen strax innan matningen för att beundra de vackra höstfärgerna hör jag kronhjortar som brölar. Det är deras brunsttid nu och hjortarna gör sitt bästa för att locka till sig hindar. Deras enorma basröster låter som de kommer från ett urtidsdjur.

Väl framme vid matningen är det rätt tomt på fågel men jag lägger ut lite solroskärnor och hirs i en gammal stubbe. Jag hoppas att få locka till mig några av de höstfåglar som bara finns här i början av säsongen. Till exempel gärdsmyg och bofink. Så börjar väntan. De första fåglar som hittar den nya maten är nötväckor som gärna besöker våra olika matningar. Ser nu en bofink men den vågar sig inte riktigt upp på stubben med godsaker. Istället hoppar den omkring på marken nedanför och plockar i sig frön som hamnat där när nötväckan lite för ivrigt plockade åt sig uppe på stubben. Nästa besökare som vågar sig fram till den utlagda maten är en nötskrika. Den är dock betydligt skyggare än nötväckan och flyger bort om jag rör kameran för snabbt. Sen kommer lite mesar, mest talgoxe men också någon blåmes och svartmes. Så hör jag plötsligt en nötkråka i närheten. Ska det bli triss i nötter den här morgonen? Jag väntar med spänning på att den ska komma fram till maten men väntar förgäves. Tydligen var den inte tillräckligt hungrig. Men det var ändå kul att få höra den och förhoppningsvis kommer den att komma ner på vår matning senare i höst eller vinter.