Med hjälp av en temperatur som har stannat på rätt sida noll har vi fått behålla den lilla snön som föll i förra veckan och vinterkänslan består. När jag lämnat asfalterade vägar går färden först över ett vidsträckt fält där vinden skapat drivor av snö längs den lilla grusvägen. Det krasar under bilen när jag kör över isskorpan som ligger på varje hålighet men kommer lyckligt fram till skogsbrynet. I skogen blir vägen ännu smalare och snötäcket djupare. Grenarna på de av snö tyngda buskarna böjer sig över vägen och når tidvis bilens båda sidor. Att försöka vända här är inte att tänka på, tur att det är sällsynt med möte på den här vägen tänker jag. Når dock utan problem den lilla ficka där vi brukar parkera och kliver ut i vinterlandskapet. Som vanligt unnar jag mig först att insupa atmosfären en liten stund för att komma i rätt stämning. Känner doften av vinterskog och hör några röster från skogens bevingade invånare. Med säck på ryggen och bagar i båda händerna följer jag vägen ett stycke till innan jag viker av och tar mig upp till vår småfågelmatning. Tömmer min säck med solrosfrön i den stora fröautomaten och fyller en ihålig stubbe med jordnötter, hasselnötter och olika skalade frön. Snart flyger mesarna i skytteltrafik mellan den och de skyddande buskarna i närheten. De är inte rädda för mig men om jag vill att andra, mer skygga fåglar, ska våga sig fram så vill det till att jag sätter mig lite mer diskret i det lilla gömsle vi skapat.
Efter ett tag landar en större hackspett på stubben medan spillkråkan nöjer sig med att ropa från några höga tallar en bit bort. Koltrasten, som här i skogen är betydligt mer blyg än i stadens trädgårdar, besöker också utfodringen men blir strax bortkörd av en nötskrika som förser sig av nötterna. Nu hör jag nötkråkans läte i närheten, ett kraxande men betydligt mindre grovt jämfört med vår vanliga kråka. Jag hoppas att den ska våga sig ner och mina böner blir snart besannade. Jag får flera besök av denna charmiga fågel, så många att jag starkt misstänker att det är mer än en individ. Flera gånger får jag avbryta min frukost när både den och andra fåglar landar på min stubbe. Normalt älskar den här fågeln hasselnötter och visserligen tar den en och annan av de oskalade nötter jag lagt i stubben men idag äter de ännu hellre skalade jordnötter. Det är till och med så att nötskrikan verkar lägga beslag på de flesta hasselnötterna. Trots att klockan börjar närma sig lunchtid når solen fortfarande inte ner till stubben framför mig. Jag får nöja mig med att fotografera fåglarna i skuggan men får hjälp till ett bättre ljus av snötäcket. Efter ytterligare fågelbesök är jag dock nöjd med dagens sittning, plockar ihop mina saker och vandrar ner mot bilen.
Lyssna på nötkråkans läte och bläddra bland bonusbilderna på den:
