Vi fäller ner mörkläggningsgardinen och konstaterar att morgonen är mulen. Men molnen i sydost bakom oss är lite tunnare så det är ett fint ljus framför oss. Det snöade lätt när vi körde hit i mörkret och det som la sig gnistrar nu härligt i dagens första ljus. Ännu är det tomt och tyst på myren men vi hoppas naturligtvis på gäster under dagen. Sveper med kikaren över det öppna landskapet utanför och längs trädkronorna mot horisonten för att hitta eventuella spekulanter på den mat vi la ut innan vi satte oss i kojan. Än så länge inte ett liv.
Så kommer en lite större fågel inflygande från vänster. Det skorrande lätet avslöjar den strax. En korp. Han får snart sällskap av ytterligare en artfrände. De landar i en låg tall i myrens högra kant. Glider så ner på marken där de med näbbarna plockar med något. Säkert en gammal rest som någon matgäst tappat på väg från ett av våra tidigare utlägg. Man undrar varför korparna inte går på morgonens färska. Ju äldre desto mörare tycker de kanske. Eller så är de misstänksamma mot det nya som är för bra för att vara sant. Det skulle ju kunna vara en fälla.
Så hittar jag en välbekant siluett i en trädtopp långt till höger. En örn. Sitter där och betraktar området. Funderar väl på om han ska våga sig ned men har inte bråttom. Istället kommer en annan örn inflygande från rakt motsatta håll men landar i en hög torraka bortom myren. Och så en till som sätter sig tätt intill och börjar ropa. Med all sannolikhet ett par. De verkar heller inte ha någon brådska. Korparna flyger fram och tillbaka men vågar sig inte ner på maten. Jag ser så en stor flock i några träd på andra sidan myren och undrar vad de hittat för spännande där. Tills jag lyfter kikaren och konstaterar att det inte är korpar utan ett tjugotal orrar. Även de helsvarta fåglar av ungefär samma storlek men med en helt annan siluett. Spelsäsongen har inte börjat ännu men det är sociala fåglar som gärna lever i flock under vintern. Till slut lättar havsörnsparet från sin utsiktsplats och flyger söderut, men inte till oss utan förbi och vidare utom synhåll. När så även den första ensamma örnen, som nu visar sig vara en ung havsörn, lämnar området blir det lugnt igen.
Vi får studera ett par större hackspett som uppskattar det margarin vi placerat i en buske strax utanför. De växlar mellan busken och träden bakom oss. Även talgoxar och grönfinkar tar för sig av margarinet men verkar föredra solrosfrön från fröautomaten. Så svänger en ung kungsörn in framför oss. Nu då… Men fortsätter flyga ut till höger där han skrämmer upp en annan kungsörn som tydligen suttit där utan vår vetskap. Nu är jag övertygad om att någon av dem ska komma ner på maten. Men tyvärr slår inte den förhoppningen in utan de flyger norrut. Istället landar en vacker varfågel i toppen av ett litet torrt träd. Hoppar sedan ner på den utlagda örnmaten och tar för sig. Denna allätare försmår inte kött, eller om det är späck den nu mumsar på.
Dagen förflyter med enstaka överflygande örn. Det mjuka morgonljuset övergår efter lunch till en full sol som när eftermiddagskaffet är urdrucket börjar dala och skapar ett fint och rödaktigt kvällsljus. Vi har börjat ge upp hoppet när en gammal kungsörn plötsligt landar precis utanför. Han ser sig lite omkring men närmar sig försiktigt det färskaste utlägget som är inälvor. Provar men verkar inte riktigt uppskatta det utan tar sig över till gårdagens slaktrester, ben med kött på. Som den äter i en god stund medan solen långsamt försvinner under horisonten. Jag ser att den är märkt och försöker få några bilder på ringarna för att om möjligt kunna identifiera den senare. Nu har också två havsörnar vågat sig ner på marken, en gammal och en ung, men de håller sig på respektfullt avstånd en bit ute på myren. Ljuset fortsätter att falla och till slut får vi ge upp fotograferandet och bara beundra den ståtliga fågeln. När den är mätt flyger den upp och sätter sig i på en torr stam en kort stund innan den flyger bort. Havsörnarna håller fortfarande till ute på myren när vi till sist fäller upp gardinen för att kunna tända i kojan och plocka ihop våra saker. Kvällsrodnad i väster och en fin stjärnhimmel följer oss på vandringen tillbaka till bilen efter en lång dag på myren.
Bläddra bland fler bilder på kungsörnen. Som visade sig vara en gammal bekant. Född i Småland 2018 har jag tidigare fotograferat den vid vår utfodringsplats under tre olika säsonger de sista fyra åren. Nu här under sin sjunde levnadsvinter.
Och några bonusbilder på hackspetten:
