v19 – Nattlig navigering

Det är fortfarande helt svart ute men den nyanlända näktergalen spelar i buskaget och har förmodligen gjort så hela natten. Letar mig ner till bryggan, beundrar den fina stjärnhimlen innan jag klättrar ner i båten. Slår där på gps:en, tänder lanternorna och startar motorn innan jag gör loss och försiktigt backar ut från bryggan. Med det lilla ljus som natthimlen trots allt har kan jag navigera ut på fjärden. En blek måne står lågt på himlavalvet i väster och hjälper mig att hålla nordlig kurs. När jag passerat Eköholm ser jag det taktfasta blänket från den lilla fyren på Baggahägnet. Finns det något mer rogivande än en fyrs stadiga blinkande? Det skulle möjligen vara tickandet från ett gammaldags väggur med pendel. Drar ner på farten när jag närmar mig målet. Här finns många grynnor som man inte vill gå på. Hittar dock siluetten av bryggan och lägger till. Vandrar över ön fram till sandreveln som jag med dagens lågvatten torrskodd kan korsa till nästa lilla ö. Annat var det igår när jag var här och satte upp gömslet. Var då tvungen att ta av mig skorna och kavla upp byxorna för att ta mig över. Kallt var vattnet också, säkert under tio grader. Trots mörkret flyr några fåglar innan jag kan glida in i gömslet. Lägger mig ner för att invänta gryningen.

Fågelkören börjar tidigt. Gudingarnas hoande och strandskatornas skarpa ”kubik-kubik-kubik” blandas med silvertärnornas tjatter. Nu börjar det ljusna och jag kikar försiktigt ut. På sandreveln ligger många olika fåglar på ägg. En större strandpipare ligger närmast mig men verkar inte nämnvärt störd över gömslet. Inte heller något av de flera par silvertärnor som häckar här bryr sig om mig. En strandskata med bo en bit bakom mig är dock försiktig men lägger sig på sitt rede när grannen, ett silvertärnspar, landat mellan hennes bo och gömslet. Skönt, man vill ju inte orsaka en spolierad häckning. Lite orolig för den till synes försynta strandpiparen blir jag när det uppstår ett bråk mellan den och en silvertärna som har sina ägg blott en halvmeter bort. Tärnor är aggressiva vid boplatsen och drar sig inte för att anfalla vem helst som kommer i närheten av deras ägg eller ungar. Strandpiparen verkar dock kunna bita ifrån så bråket slutar oavgjort och båda parterna lägger sig på sina respektive ägg.

Nu bryter solen horisonten och jag kan öka hastigheten på kameran. Får syn på ett skedandspar som simmar förbi en bit utanför ön, dock inte åt mitt håll utan försvinner snart bakom några större stenar. Istället hittar jag en rödbena som i fint morgonljus vadar strax utanför strandkanten. Är så inne i fotograferandet att jag inte märker att skedandshonan återvänt. Simmar in bland strandstenarna där den letar mat. Tar sig så upp på en sten för att vila. Den kamouflagefärgade dräkten riktigt gnistrar mot mig i det låga morgonljuset. Så plötsligt tar den till vingarna, kanske för att leta reda på sin make. En av strandpiparna kommer till boet och avlöser den andra, vem som är hona respektive hane går inte att se då båda könen är lika. Den som blev entledigad från ruvningen går över sandreveln, som det verkar för att se om en fiskmås som landat en bit bort utgör något hot mot dem. Lugnad återvänder den till boet men fortsätter strax ner till ett tångbälte nere vid stranden. På en sten en bit utanför ön ligger ett par ejdrar. Spanar fundersamt på en annan ejderhanne i vattnet som dock simmar förbi paret och vidare ut på fjärden.

En vitkindad gås landar med ljudligt vingslag en bit bort. Tittar lite misstänksamt åt mitt håll men vandrar i maklig takt bort längs stranden där den hittar en artfrände. Tar några bilder på den men noterar att solljuset nu blivit lite för skarpt för fotografering. Inväntar därför ett tillfälle då de närmaste fåglarna tillfälligt lämnat sina reden och slår då snabbt ihop gömslet. Skyndar mig över ön till båten och lastar in utrustningen. Väl ute på fjärden konstaterar jag att navigeringen tillbaka till hemmahamnen på ön går lite lättare i fullt dagsljus.