Tänk att befinna sig precis mitt i den grönskande och spirande våren. Exakt det gör jag den här morgonen. Mitt i maj månad och på stranden till en liten fågelsjö ligger jag raklång i gräset. Skrattmåsarnas skrän ligger som en ljudmatta över området. Enstaka änder och sothöns hörs genom larmet. Mer och mer av vassens gröna skott blandas med de gula stråna från fjolåret. Liksom de senaste dagarna blåser det friskt idag. Det susar från träden och rasslar i vassen men där jag lagt mig kommer jag undan vinden. Kanalen genom vegetationen rakt utanför mig befinner sig också i lä så vattenytan ligger oftast så där härligt blank och färgas i guld av fjolårsvassen i bakgrunden. Men när det kommer en hård vindby förändras ytan totalt, små vågor bildas som reflekterar himlen och då ändras färgen till djupt blå. De kort jag tar på fåglar som simmar genom eller tvärs över kanalen får därför olika bakgrund.
Då och då passerar det fåglar mellan strandkanten och vassruggen. En del gäss och änder har nu fått ut sina ungar som likt små armador följer i kölvattnet efter sina föräldrar. Plötsligt stegras ljudvolymen över sjön. En kärrhök har dragit in över sjön och alla måsarna går till väders för att försöka mota bort den objudna och oönskade gästen. Och det ser ut att fungera för rovfågeln blir störd av mobbingen och verkar ha svårt att fokusera på jakten. Han drar vidare och ljudnivån återgår snart till den tidigare. Så ser jag i ögonvrån en skugga komma simmandes från vänster. Det är sjöns celebritet, gråhakedoppingen, som tar sig ett varv runt den stora vassruggen. Han svänger dock snabbt in i kanalen men jag hinner få en bild där han liksom tittar över axeln på mig.
Att ligga på magen en hel morgon tar på rygg och axlar. Så när kanalen tidvis är tom på fågel lägger jag mig på sidan och får en vy ut mot sjön och måskolonin som ständigt vibrerar av liv. Nästa gång jag behöver vila ryggen lägger jag mig på rygg. Den stora molnskärm som förut täckte himlen har dragit bort och nu är det bara enstaka molntussar som seglar med vinden. En ormvråk skruvar sig ovan skogskanten och en storskarv kommer inflygande för landning i sjön. Ett antal sjungande fåglar från skogen intill förhöjer ytterligare stämningen den här fina vårdagen.
Morgonen övergår till förmiddag och solen har kommit över de stora träden bakom mig. Jag njuter av värmen medan jag förevigar den blyga rörhönan som gäckat mig hela morgonen. Plockar så ihop mina saker och går längs stranden tills jag kommer till en liten bergknalle som jag klättrar upp på. Med fin utsikt över sjön avnjuter jag en andra, eller är det kanske en tredje, frukost i en miljö där allt verkar grönska och spira i en rasande fart. Jag lokaliserar gråhakedoppingens bo som ligger helt öppet mitt ute i sjön på en liten tuva. Där ligger den ena doppingen och ruvar medan den andra simmar runt boholmen. När jag svalt den sista tuggan vandrar jag nöjd mot bilen med en artlista som utökats med ytterligare ett antal fåglar.