Ibland går man över ån efter vattnet. Åker lång väg för att få en naturupplevelse när man kan få det på mycket närmare håll. På den egna täppan till och med. Här på ön har jag en liten bit öppen mark mellan huset och stranden. Jorden är väldigt näringsfattig och passar därför perfekt som äng. Där får allt växa efter egen kraft och jag slår den först på sensommaren eller tidig höst. Många insekter och fåglar trivs här där de alla hittar gott om mat. Sedan jag insett att en äng håller hundra gånger mer biologiskt mångfald än en snaggad gräsmatta tycker jag inte längre att det är lika fint med det senare.
De senaste dagarna har jag sett en liten blomma som jag nu bestämt mig för att identifiera. Den är intensivt cerise i färgen, så stark att om den är rätt återgiven på bilden så tror man nog att den blivit överdrivet färgmättad i det digitala mörkrummet. Lägger mig raklång i gräset och tar lite bilder i profil, som jag tycker blir bäst, innan jag tar några bilder uppifrån. Sen tar jag hjälp av en flora och konstaterar att det är en backnejlika. Kryper vidare på ängen med kameran. Talrikast på ängen är små blåklockor och johannesört och på tredje plats kommer röllika. I kanten av ängen under en stor ek står en vackert rosa malva och nere vid strandstenarna växer alggräs och humleblomster.
De stora partierna med hampflockel drar till sig insekter av olika slag som suger dess nektar. Nu börjar jag istället jaga dessa. De visar sig vara minst lika tålamodsprövande att fotografera som fåglar. Förutom att de liksom fåglarna sällan sitter still så tillkommer nu att blommorna de landar på hela tiden vajar ordentligt i den kraftiga vinden. Slutligen blir skärpedjupet så kort att det blir nästan omöjligt att få fokus på hela insekten. Om man till exempel på en fjäril får de långa spröten skarpa så är kroppen eller vingarna oskarpa. Bara när den sitter i en viss vinkel och fäller ut vingarna till max finns det en teoretisk möjlighet att lyckas. Om man nu fokuserat objektivet rätt på det rörliga målet det vill säga. Störst bland fjärilarna idag är påfågelöga som jag först koncentrerar mig på. Sen hittar jag några mindre fjärilarna som jag med viss möda och tålamod lyckas få på bild. Mindre guldvinge och buskgräsfjäril visar det sig vara. När jag håller på med att fotografera fjärilar dyker det ofta upp humlor som också visar sig intresserad av hampflockel så jag provar lyckan på några av dem också.
Bläddra bland bilder på ängens blommor. Backnejlika, blåklocka johannesört, röllika, malva och alggräs.
Och några på mindre guldvinge, buskgräsfjäril och humlan.
