Den ensamma ejderhonan på en grynna spejar ut över havet. Skäret i horisonten och det låga perspektivet ger ett djup i bilden.
Sothönan vilar i vasskanten i morgonljuset. Här skapar vasstråna både förgrund och bakgrund, att förgrunden delvis täcker fågeln tycker inte jag behöver vara negativt.
Smålom i sin tjärn. Både strandgräset och de vita tussarna av ängsull skapar en diffus förgrund liksom strandkanten på andra sidan tjärnen. Jag tycker också att siluetten av fågeln och motljuset ökar djupet i bilden.
Strömstaren lurar i strömmen. I detta fall är det mörka stenar i ungefär samma färgskala som fågeln som bildar för- och bakgrund och som därmed skapar djupet i bilden.
