- v27 – Skogstjärnen
”Wow, vilken fantastiskt fin miljö” är min första tanke när jag kommer fram till tjärnen. Det glimmar gult och rött från myrväxter i det frodiga gröna gräset runt det blå vattnet. Som i sin tur inramas av mörkgröna barrskogsbeklädda kullar som står tätt inpå den lilla dalgången. Idag har jag åkt lite längre upp i Västmanland än jag brukar. På gränsen till Dalarna finns Malingsbo-Kloten, en av Sveaskogs ekoparker. Tyvärr innebär det inte att skogen är befriad från kalhyggen men det är lite mindre av den varan än på andra håll. Här finns också gott om vatten, både stora sjöar och mindre gölar. Vid den här idylliska tjärnen har vi satt upp ett litet fotogömsle vid några martallar en bit från stranden. Inte för den vackra inramningen utan för att ett smålomspar valt platsen att häcka vid. Liksom alla lommar har de fötterna så långt bak på kroppen att de inte kan gå på land. Med mycket möda kan de kravla sig upp till sitt bo som därför alltid placeras på strandkanten, oftast i låg vegetation typ ljung eller skvattram. I vattnet rör de sig däremot smidigt och med den spolformade kroppen dyker de förträffligt.
Jag smyger försiktigt ut till gömslet och kryper in. Säkert inte osedd av lommarna men de glömmer mig nog efter ett tag. Under tiden organiserar jag mig i det lilla utrymmet. Sovsäck i ett hörn, kamerautrustning i nästa, mat i det tredje och så stövlarna och övriga kläder i det sista. Ett måste för att kunna hitta det jag behöver i det trånga utrymmet, speciellt i mörkret lite senare ikväll. Fäller upp tältstolen och sätter mig att spana. Jag hittar en av de vuxna lommarna i bortre änden av tjärnen. Strax intill flyter ett litet gråbrunt ulligt garnnystan. Men så ser jag en näbb som gapar i nystanet. Det är naturligtvis årsungen som nyligen lämnat boet och som nu tigger mat av mamma. Hon har dock inget att erbjuda. I det här lilla vattnet finns inte den fisk de äter, tjärnen tjänstgör bara som häckningsplats. De vuxna fåglarna får istället flyga till större sjöar i närheten för att fånga mat.
Plötsligt börjar den vuxna fågeln se sig omkring lite mer aktivt. Det svischar till precis ovanför mig och den andra föräldern, förmodligen hannen då, buklandar med utbredda vingar likt ett sjöflygplan elegant på vattnet. I näbben glittrar en silverblänkande fisk han lämnar över till ungen som genast sväljer den hel. Framför mig har jag hela familjen samlad som nu tar det lugnt. Båda de två vuxna vrider på huvudet och lägger det tillrätt på ryggen för att vila. Ungen verkar framför allt ty sig till den ena föräldern, möjligen mamman. Ifall så är det hon som nu gör ett utfall mot pappan. Det verkar som hon vill säga ”Iväg med dig och hämta mat, här kan du inte ligga och slöa”. Han simmar långsamt bort till norra änden på sjön. Därifrån tar han sats och sätter en väldig fart, kommer upp och springer på vattnet en lång sträcka och får till slut, nästan vid slutet av tjärnen, luft under vingarna och stiger sen för att försvinna över skogen. Lommar kan på grund av sin tunga kropp inte lyfta direkt från vattenytan som andra simfåglar genom att flaxa med de förhållandevis små vingarna utan måste starta på det sättet jag nu fick bevittna.
Det är sen kväll när hannen återvänder. I skumrasket ligger de båda vuxna i var sin ände och kommunicerar med varandra. Faktiskt riktigt hemska läten. Om man gick en natt i skogen och hörde detta utan att se dem skulle man säkert undra vad det var. Själv rullar jag ut sovsäcken och somnar omgående. Vaknade till på natten och hörde andra läten jag inte riktigt kan identifiera. Förmodligen inte riktigt vaken eftersom jag nu på morgonen inte kan återkalla lätena ur minnet. Istället hör jag droppet av regn på gömslets tak. Riggar kameran och får lite annorlunda bilder i regnvädret innan jag vid niotiden lämnar den mysiga skogsmiljön som varit mitt hem sedan igår eftermiddag.
Bläddra bland fler bilder på smålommarna:
Och en liten kollektion när en förälder kom med ungen på släp. Men vart tog ungen vägen tycks hon undra på sista bilden.
Lyssna på deras konversation om natten:
Slutligen ett par bilder på den fina miljön. Ser du gömslet? Och lommen med unge (mellan sångsvanarna och björken mellan sjöarna)?
