v22 – Sjöar i Svartådalen
Jag bromsar häftigt in. En räv korsar vägen men smiter ner i diket. Det är tidig morgon i Svartådalen och jag närmar mig första
Tillägnad vår underbara natur – Försvinnande vacker men som krymper allt mer
Jag bromsar häftigt in. En räv korsar vägen men smiter ner i diket. Det är tidig morgon i Svartådalen och jag närmar mig första
Tänk att befinna sig precis mitt i den grönskande och spirande våren. Exakt det gör jag den här morgonen. Mitt i maj månad och
Sedan flera år har det hållit till ett spillkråkepar i en dunge med gamla aspar uppe i Västmanland. Högt i ett av träden har
Det är fortfarande helt svart ute men den nyanlända näktergalen spelar i buskaget och har förmodligen gjort så hela natten. Letar mig ner till
Efter lite trixande hittar jag rätt och parkerar på en vägficka strax efter den lilla gula skylten som markerar grusvägen. Vandrar den genom en
Det droppar på det lilla tältgömslets tak. Om det inte varit så att tjädertupparna är mindre benägna att spela i regn så kunde det
God etik är A och O för naturfotografer tycker jag och många med mig. Det är jätteviktigt att minimera den störning vi kan ge
”Pip-pip pip-pip”, mobilen talar om att klockan är fyra och att det är dags att vakna. Fortfarande nattsvart utanför kojan och nästippen känns mer
Vid lunchtid har jag ett ärende till vårt grannlandskap i öster men tänkte hinna med en utflykt i den uppländska naturen dessförinnan. Därför startar
”Oj, vilken häftig morgonhimmel.” Jag stannar mitt på den smala bron över till Ängsö och tar några bilder mot öster. Till min glädje upptäcker