För mig finns inget som ger mer känsla av våren än att vistas invid en fågelsjö. En grund sjö, med flytande öar och vassruggar, som är omgiven av öppna marker. Det dominerande ljudet är skränet från skrattmåskolonin men där finns nästan alltid också enkelbeckasinens bräkande, krickans visslingar och sävsparvens sång. Allt blir en enda maffig och intensiv ljudkuliss till scenen där det fullkomligt myllrar av liv och rörelse. För att inte tala om alla dess dofter. Att tillbringa en morgon vid en fågelsjö den här tiden på året är att uppleva våren med alla sinnen.
Vi är nu på tröskeln till försommaren men jag vill gärna hålla kvar den där härliga vårkänslan så länge det går. Därför sitter jag idag och tittar ut över en liten men fin fågelsjö. För att komma ut till vattenbrynet har jag försiktigt tagit mig ut på en flytande matta av vattenväxter utanför den egentliga strandkanten. Ställer jag mig på ett ben här ute sjunker jag sakta men säkert allt djupare ner i vattnet. Men jag har höga stövlar på mig och jag skapar en liten plattform av några korslagda störar som jag sen placerar liggunderlaget ovanpå. Inte särskilt bekvämt att sitta på men det funkar för en morgon. Stativets ben står delvis på botten någon meter ner under den gungande mattan och håller stadigt kameran ett par decimeter ovanför vattenytan vilket ger en bra höjd för simmande fåglar. Rakt framför mig löper en kanal mellan två vassbälten där jag hoppas mina tilltänkta fotoobjekt ska komma simmande mot mig. Solen har nu gått upp rakt bakom mig men de stora ekarna skuggar fortfarande området framför mig. I bortre kanten av vassruggarna ser jag ett viggpar och några sothöns men ingen verkar intresserad av att komma åt mitt håll. Istället vänder jag kikaren åt höger och spanar av sjön. Där simmar skedänder, knipor, grågäss och en storskarv. Hittar sen också ett par svarthakedopping som tyvärr inte heller verkar trakterade av min hörna av sjön. Riktar därför åter uppmärksamheten åt området framför mig. En rörhöna korsar kanalen och ett par av skrattmåsarnas dunungar vågar sig på att simma några decimeter ut från vassruggen men återvänder snart till tryggare marker.
De nyligen utslagna lövträden på motsatta sidan av sjön speglar sig i kanalens vatten som blir alldeles grönfärgat. Och på denna ljusgröna yta kommer nu en gråhakedopping simmande rakt emot mig. Den har tyvärr bråttom men några bilder hinner jag få innan den viker runt hörnet och försvinner in i nästa vik. Plötsligt blir det ett herrans liv på alla skrattmåsarna som går till väders. En ormvråk seglar in över dem och dyker sen ner i vassruggen. Skrattmåsarna är väldigt upprörda under en lång tid, jag antar att vråken sitter där och har en av deras dunungar som lunch. Sen blir det lugnt ett bra tag. Jag hinner med en frukost innan nästa gäster gör entré i min kanal. Den här gången är det ett snatterandspar som gör mig sällskap. Jag får flera tillfällen att ta bilder på dem där de simmar runt varandra, tvättar sig och när de sen är lite kärvänliga mot varandra. Hela tiden strax framför mig på den fina ljusgröna vattenspegeln som nu är solbelyst. Jag får senare även bilder på svarthakedoppingen, rörhönan och sothönan innan jag nöjd beger mig hemåt. Om än lite stel i kroppen av morgonens obekväma sittställning.
Bläddra bland fler bilder på snatteränderna:
Och några bonusbilder på morgonens övriga fotoobjekt, gråhakedopping, svarthakedopping, rörhöna och sothöna:
