Att klyva en silvrig vattenyta med en kajak är nog det närmaste man kan komma skärgårdsnaturen. Ju större båt desto längre ifrån känslan av att vara ett med naturen kommer man. Med kajaken glider man ljudlöst fram och med bara några centimeters djupgående kan man paddla bland grynnor och skär där ingen annan kommer fram. Och får ett mysigt perspektiv på samma låga nivå som de simmande fåglar och djur man möter.
Idag har jag förmånen att göra en paddeltur med båda mina söner. Solen skiner och vattnet är lugnt när vi följer utsidan på skärgården söderut. Förbi de vackert slipade hällarna på både de större öarna och de mindre skären. Lika mysigt som det är att glida förbi de mjukt rundade klipporna på bara någon meters håll är det stämningsfullt att korsa en fjärd med det öppna havets horisontlinje i fonden. Här ute på det öppna vattnet i utkanten på skärgården får vi nytta av våra balanssinnen när vi gungar genom de långa dyningarna från gårdagens vind.
Vi viker in i skärgården igen och passerar ett mindre skär där många silvertärnor verkar ha haft sina bon. Både på skäret och på låga stenar runt omkring sitter ungfåglar och tigger mat. De är nu så stora att de kan flyga men har ännu inte tillägnat sig färdigheten att skaffa mat, det får än så länge de vuxna tärnorna göra. Med lätta, studsande vingslag spanar föräldrarna av vattenytan på sin jakt. När de får se en skugga under ytan stannar de ryttlande upp mot vinden. Med flaxande vingar och utbredd stjärt står de så helt stilla för att avgöra om det rör sig om ett lämpligt byte. I så fall dyker de ner i vattnet och kommer nästan alltid upp med en liten fisk i näbben. Som de sen levererar till de till synes omättliga ungarna. Jag tar några kraftiga tag med paddeln och låter sedan kajaken glida mot skäret med tärnor. Genom att undvika att styra rakt mot den sten de sitter på, utan istället sikta strax utanför, tolererar de kajaken och jag kan komma dem riktigt nära.
När vi fortsätter vår tur norrut slår plötsligt det vackra vädret om, ett riktigt mörkt moln närmar sig hastigt från sydväst. Vi tar beslutet att bege oss mot hemmahamnen. Att bli blöt gör oss inte så mycket men om ovädret även medför åska så är det dumt att befinna sig ute på öppna fjärdar. Vi hinner inte riktigt hem utan får lite regnstänk på oss men klarar oss i alla fall från blixtar.
Bläddra bland fler bilder på tärnorna, mest på ungfåglar. Första bilden innehåller hela familjen, mamma matar och i vänsterkanten skymtar pappan som precis dykt efter fisk.
