Gårdagens fjälltur gick till Östfjällsstugan dit skidspåren var hjälpligt körda efter det senaste snöfallet. Vi var först på plats och startade i vanlig ordning en brasa i kaminen till fikat. Inte så mycket för värmen utan mest för myset. Ett par skidåkare kom strax innan vi var klara och vi lämnade brasan till dem att underhålla. När vi kom ut hade molnen dragit in över bergen så vi valde att gå genom dalen söderut. En lång, mestadels svagt sluttande, utförslöpa med utsikt över myren till vänster. Stannade vid ett par tillfällen för att via spåren se hur riporna vandrat mellan lågt hängande björkgrenar. Efter myren vek vi vänster och följde det körda spåret genom gles skog runt myren tillbaka till stugan.
Idag skiner solen och vi har valt att gå runt Myrflodammen, en fantastiskt vacker dalgång. Barrskogen täcker nedre delen av fjällsluttningarna på båda sidorna men ovanför den tar det helvita kalfjället vid. Den här slingan spårkörs dagligen på uppdrag av de närmaste stugföreningarna och det är nästan som att köra på räls i de perfekta spåren. Att jag sen valt rätt vid morgonens vallning och vi fått både bra glid och perfekt fäste gör inte upplevelsen sämre. Vindskyddet efter halva sträckan där vi tänkt vila är fullsatt så vi fortsätter fram till de gamla timmerstugorna vid dammen. När vi fikar där i solskenet kommer plötsligt två lavskrikor inflygande. Otroligt charmiga och sociala fåglar som också är väldigt oskygga. Någon har gjort en liten fågelmatning här som lockat hit dem och under hela pausen återkommer de med jämna mellanrum för att förser sig av det upphängda. De är som små skogstroll. Plötsligt sitter de bara i granen bredvid och tittar lite förnumstigt på oss, eller kanske på våra mackor. Dem får man inte lägga ifrån sig för då tar fåglarna det som en invit och gör en störtdykning för att norpa åt sig dem.
Ny dag och vädret svänger fort i fjällen. Riktigt snöoväder med hård vind men jag tänker att det kan ge lite annorlunda bilder på lavskrikorna. Sagt och gjort, packar ner kameran i ryggsäcken och återvänder till dalen. Betydligt mindre med skidåkare en sådan här dag men inte helt tomt. När jag kommer fram till matningen ser jag fyra stycken lavskrikor vilket bådar gott. Jag tar av mig skidorna och fyller på matningen med ett par talgbollar. Sen tar jag fram kameran ur ryggsäcken och försöker hitta en position som ger en bra vinkel och bakgrund. Strax bredvid matningen finns en björk som vikt sig i en båge av snötrycket. Lavskrikorna mellanlandar ofta på grenen så jag ställer mig där och väntar på fåglarna som snart är tillbaka. Just nu har snöfallet tillfälligt avtagit men jag får ändå några flingor i bakgrunden på bilderna. Ibland försvinner fåglarna bort i skogen men är man bara tålmodig och väntar så brukar de komma tillbaka. Nu blev det dock en lång väntan då inget hände så jag beslutar mig för att skida en bit in i dalen, om inte annat så för att få lite värme i kroppen. Ett helt annat landskap med det här vädret jämfört med förra utflykten i solsken, fortfarande vackert fast på ett annat sätt. Tar några landskapsbilder över myren innan jag återvänder till lavskrikorna. Provar nu en annan vinkel där jag får ett par granar bortom min nedböjda björk. När snöfallet tilltar ser jag att den mörka bakgrunden gör att flingorna framträder bättre så jag låter kameran gå när lavskrikorna balanserar på grenen. Matningen har också lockat till sig några talltitor som även de uppvisar ett oskyggt beteende. Det får bli lite bilder på dem också innan jag packar ihop, spänner på mig skidorna och stakar mot bilen.