Urberget, slipat till släta hällar under årtusenden, vilar i den stilla sjön. Magiskt är att glida med kajaken utefter dessa skär en stilla morgon. Ett tag före soluppgången rundar jag Bockö och får se en siluett på Jungskärven, det är en ung havsörn som sitter där men lättar när jag närmar mig. Från Bockö får jag skäret Smördoppen i siluett i det bleka gryningsljuset. Strax söderut passerar jag Vitaskär där ett hundratal storskarvar haft nattvila. En flock ejdrar blir lite oroliga och simmar bortåt när jag närmar mig. Jag når Harö lite senare, lagom till att få se solen klättra över horisonten på andra sidan Haröskärv. Där visar sig även två gamla havsörnar som flyger österut mot solen.
Bläddra bland bonusbilder
