En kall och klar morgon är det när jag rullar söderut mot Ekeby våtmark. En serie dammar som anlagts för att ytterligare rena det vatten som gått igenom Eskilstuna reningsverk. Vattnet från verket pumpas upp i den första dammen och så flödar det sakta från damm till damm under vilket fosfor och andra näringsämnen bryts ned innan vattnet slutligen rinner ut i Eskilstunaån. Besöker platsen någon gång per år för att fotografera fågel, främst änder, gäss och andra vattenlevande fåglar. Så mycket genuin naturupplevelse blir det inte för mig, till det är ljuden från omgivande vägar och industrier alltför påträngande. Idag visar det sig kunna bli extra bullrigt här, en stor grävmaskin står uppställd mitt i området bredvid en till hälften utgrävd grop som kanske ska bli en ny damm.
För att få upp värmen börjar jag med en promenad runt området samtidigt som solens första strålar letar sig ner. Gräsänder är det gott om men jag ser också enstaka viggar och knipor liksom storskrake. Stigen mellan dammarna är lättgången, här finns ju inga backar och marken är fortfarande stenhård. Vasstrån och andra växter är vackert draperade av en kraftig frost och det ligger lite is på de delar av vissa dammar där flödet är begränsat. När jag närmar mig de bortre dammarna ser jag några salskrakar, både grafiskt tecknade hannar och enstaka honor med sina bruna hjässor. Men de är försiktiga av sig och lättar när jag närmar mig. Det gör däremot inte grågässen som lugnt simmar i mitten av dammen. På en vall bortanför dammen hittar jag några exemplar av den lite mer ovanliga bläsgåsen tillsammans med några kanadagäss. När jag gått ett varv tar jag lite bilder på de fåglar som vågar vara inom räckhåll för min kamera. Men rätt var det är startar grävmaskinen och det monotona mullrande tar definitivt bort den lilla naturkänsla jag fått. Så jag ger upp. Sätter mig i bilen och bestämmer mig för att besöka ett ställe vid Eskilstunaån en bit söderut.
Väl framme konstaterar jag att vattenflödet är betydligt högre än normalt. Vattnet sipprar inte över dammkanten som det brukar, idag forsar det fram. Stenarna där strömstararna brukar hålla till ligger helt under vatten och stranden nedanför fördämningen jag själv satt på senast jag var här är helt dränkt av vattenmassorna. Tar mig via bron istället ut på den lilla ön där jag slår mig ner vid strandkanten. Några knipor simmar utanför och jag har ett trevligt ljus på dem där jag nu sitter. Det är ett par plus en ensam hanne som ofta dyker för att leta mat på dammens botten. När de kommer upp så ser de sig omkring några gånger, som för att kolla läget, innan de dyker igen. Jag studerar dem ett tag och försöker förstå var de kommer att komma upp efter ett dyk. Detta för att ha kameran rätt inriktad när det korta ögonblicket uppenbarar sig. Efter ett tag inser jag att de alltid dyker mot strömmen, alltså kommer de upp en bit uppströms från platsen där de dök ner. På fastlandssidan finns en mindre träddunge som ger en mörk skugga i vattnet när knipan befinner sig i den riktningen. Längre upp är det lite vass och en öppen gräsyta som istället färgar vattenytan i silver och guld. Ljuset på knipans vita delar förändras kraftigt med vinkeln mot solen som fågeln befinner sig i. Dessutom förändras exponeringen helt när dem simmar från en svart vattenspegel till en ljus. Att förlita sig på kamerans automatik är inte att tänka på. Jag experimenterar istället med inställningarna för de olika förhållanden som fågeln hela tiden växlar mellan och hoppas att någon ska bli bra.
När honan närmar sig den ensamma hannen börjar han att spela. Då kastar han huvudet tillbaka över ryggen och framför ett knirrande läte. Hon låter sig dock inte imponeras av hans uppvisning utan skyndar sig att simma tillbaka till sin förmodligen redan utvalda kavaljer. Jag lägger kameran på marken för att få en så bra vinkel som möjligt, så parallell med vattenytan som jag kan få till. Det blir bra men efter ett tag blir det för tufft för nacke och rygg. Så jag återgår till sittande ställning och passar på att göra slut på dagens matsäck innan jag packar ihop och drar mig hemåt.
Bläddra bland bonusbilder på kniporna: