v20 – Hos svarthakarna i dammen

Prognosen har pekat på ännu en fin majmorgon så väckarklockan ringer i god tid före soluppgången. En tidigt första frukost och sen iväg. Färden går först till ett för mig nytt ställe jag fått tips om. Här har en å dämts upp i jordbrukslandskapet och ett vidsträckt blankvatten skapats vilket dragit till sig mängder av våtmarksfåglar. Jag stannar bilen, den låga solen belyser scenen och jag ser simmande skedand, snatterand och rörhöna därute. Längs strandkanten går vadare som brushane, grönbena och drillsnäppa och mot den blå himmelen hörs sånglärkan. Luften riktigt vibrerar av fåglarnas samlade energi, våren är nu på topp.

Fortsätter efter ett tag till ett ställe jag brukar besöka varje vår men som inte hunnits med tidigare i år. Det är några mindre dammar som brukar hysa ett par av den lite sällsynta fågelarten svarthakedopping. Förväntansfull närmar jag mig den första dammen där de hållit till de senaste åren men där simmar bara en ensam sothöna. Jag fortsätter längre in i området och i tredje dammen hittar jag doppingarna som simmar i mitten. Studerar de vackra fåglarna i kikaren. De är svarta med rödbrunt bröst och en orange tofs bakom det klarröda ögat, hannens tofs lite större än honans. Det är lite långt bort för att fotografera så jag sätter mig på en brygga och  väntar. Genom att sitta still vänjer sig doppingarna vid min närvaro och chansen att de ska komma närmre ökar. Under väntan passar jag på att ta en andra frukost och njuter av solstrålarna som nu värmer gott.

Det tar ett tag men så börjar de röra sig åt mitt håll. Jag lägger mig raklång på bryggan med kameran på bryggkanten framför mig. På så vis gör jag intryck av att vara mindre, och därmed längre bort, från doppingarna. Samtidigt kommer jag med den lägre positionen nästan på samma nivå som de simmande fåglarna vilket jag tycker ger trevliga bilder. När de är tillräckligt nära börjar jag fotografera. Först försöker jag få båda fåglarna på samma bild men snart är de så nära att skärpedjupet inte räcker till för att båda ska bli skarpa. Då övergår jag till att fotografera dem en och en. När de efter en stund tröttnat på min del av dammen simmar de långsamt över till motsatta sidan men jag är nöjd med dagens session. Plockar ihop mina prylar, vandrar åt andra hållet och lämnar dem ifred.

Bläddra bland bonusbilderna: