v36 – Höstens frukter

När dagarna blir kortare blir det samtidigt lite mer sovmorgon trots att man vill vara med vid soluppgången. Därför kan jag idag ligga kvar i sängen till klockan sex innan jag masar mig upp. Jag befinner mig i stugan på Ekö och när jag gläntar på gardinen ser jag att solen kommer att få sällskap upp med några tunna moln. Jag delar frukosten i två. Äter den första i köket och packar ner den andra i ryggsäcken. Så fort jag kliver utanför dörren är jag rakt ute i naturen. Står en stund stilla och lyssnar. Jodå, svagt men tydligt hör jag att kronhjortarna på Eriksbergs gods inne på fastlandet har kommit i brunst. Hjortarnas bröl för att locka till sig hindarna, och skrämma bort rivaler, är både mäktigt och skräckinjagande. Det skulle passat vilket större urtidsdjur som helst.

Går över ön och ut mot den mindre Eköholm. Det är nästan märkligt stilla när nästan inga fåglar hörs, långt ifrån vårens konserter i var och varannan buske. Tar mig sakta runt holmen, uppe på krönet med fri sikt åt norr och öster stannar jag till och beundrar utsikten. Solen syns inte bakom molnet men strålarnas spegling i havet skapar silverfärgat glitter på vattnet. Ett par stenskvättor rör sig på klipporna ner mot vattnet, två grågäss flyger över och ute på grundet sitter några storskarvar och trutar. Så helt tomt på fågel är det inte. Fortsätter runt udden så att jag får solen, som nu letat sig fram, i ryggen. Här inne bland snåren ovanför strandhällarna brukar det rasta en del småfågel på hösten. Sätter mig ner på en sten och väntar. Långt inne i ett kaprifolssnår skymtar jag den lilla bruna gärdsmygen och jag hör också några överflygande hämplingar men ingen av dem vill visa upp sig för mig. Efter en stund återvänder jag till krönet där jag i väntan på fler bevingade gäster gör ryggsäcken lite lättare genom att äta upp det medhavda. Några arter till blir det men på återvägen bestämmer jag mig för att byta objektiv på kameran och istället för fågel dokumentera några av de färggranna bär och andra frukter som nu mognat. Eftersom jag är på Ekö så börjar jag med ekollon, sen hittar jag kaprifolens läckert röda bär, slånets blå med sträv yta, ett rött björnbär som aldrig mognat och sen ett nypon. Ett klarrött blad får också hänga med i samlingen av höstfärger.

Bläddra bland bonusbilderna: