Sporrad av förra veckans resultat från fotografering i snöfall har jag idag letat mig ut till vår skogsmatning för småfåglar igen. Detta eftersom meteorologerna har utlovat snö under förmiddagen. Det snöar kanske inte riktigt så mycket som jag hade hoppats men några flingor ska kanske fastna på bilderna.
Efter att ha lagt ut fågelmaten har jag nu krupit in i kojan och satt mig att vänta på de bevingade gästerna. Det slår mig hur tyst det är idag, den närbelägna vägen låter mycket mer avlägset då snön dämpar ljuden effektivt. Vilket är skönt. Är man i skogen vill man ju helst bara ha naturliga ljud omkring sig. Som domherrens vissling och mesarna fina läten. Snöfallet dämpar också ljuset så jag får vrida upp känsligheten i kameran ordentligt för att kunna få skarpa bilder på de snabbrörliga småfåglarna. De går i skytteltrafik mellan ungskogen och maten jag lagt ut på några stubbar framför mig. När de kommer inflygande landar de oftast på någon gren innan de dyker ner för att ta ett frö varefter de direkt återvänder till tryggare platser i buskarna. Jag försöker ta bilden när de befinner på grenen men eftersom mellanlandningen bara tar någon sekund gäller det att vara snabb med kameran. Lär mig efter ett tag vilka som är favoritgrenarna och ställer in kameran på en av dessa för att öka mina chanser. Efter ett par timmar har jag så fått bilder på de fåglar som jag lyckats locka fram idag och börjar fundera på att packa ihop när jag hör en hackspett i närheten. Jag väntar tålmodigt och så dyker det upp inte bara en utan två exemplar av Större hackspett, en hanne och en hona. De är ju lite större än småfåglarna så de får knappt plats i rutan med det objektiv jag valt idag. Därför passar jag på att ta bilder på dem när de sitter på en torr trädstam lite längre bort.
Nöjd vandrar jag tillbaka till skogsvägen. Inte bara för de bilder jag lyckats få utan också för den stund jag fått i skogen. En stund som skänker lugn och som man mår bra av. Hela dagen.
Bläddra bland bonusbilder:
