Hagar med gamla ekar är nu för tiden en sällsynthet. Denna miljö har ett stort biologiskt mångfald och hyser många arter av insekter och andra djur. En av dessa är läderbaggen, en ca tre centimeter stor skalbagge som lever sitt liv i en ihålig ek. När den ska försöka fortplanta släktet letar den efter en partner i träd på maximalt 200 meters avstånd från det egna trädet. Med de spillror av ekhagar som finns kvar innebär detta att arten är akut hotad och stora åtgärder görs därför för att restaurera fler av dessa miljöer. Läderarten är därmed en paraplyart för dessa miljöer och genom att rädda denna art så räddas också många andra arter, förmodligen även ett antal som vi inte ens är medvetna om.
Jag lämnar det stora teleobjektivet hemma idag och tar bara med en mindre kamera på axeln och en frukost i ryggsäcken. Jag tar mig ut till Ängsö och söker mig ut till några hagar med riktigt gamla ekar, där några har fallit offer för tidens tand och nu ligger ner som stora dinosaurios-skelett. Så här tidigt på morgonen är det fortfarande ganska svalt och jag håller mig gärna i solen. Här svärmar sländor och fjärilar och i en buske sitter en familj törnskator och spejar, en fågelart som gärna äter sländor. Plötsligt sveper en lärkfalk förbi, en annan fågel som också har slända på menyn. Lite längre bort bland ekarna noterar jag en ovanligt stor flock med skogsduvor, 25 stycken, en duva som är något mindre än den betydligt vanligare ringduvan. Jag tar en fika på en udde vid sjön och när jag vandrar åter stöter jag upp en stor flock vackra dovhjortar. Dagen har börjat bra.
Bläddra bland bonusbilder
