Idag är jag åter i Svartådalen och Fläcksjön. Jag sjösätter kanoten och glider ut på det spegelblanka vattnet innan solen bryter horisonten. Inne i vikarna och över strandängarna ligger en morgondimman, surret från en gräshoppssångare når ut till mig och ger förhoppning om många spännande möten idag. Jag tar mig norrut och paddlar upp längs det som brukar vara en å men som veckans häftiga regn nu förvandlat till en del av en stor sjöäng. Till gagn för många fåglar men dock inte svarttärnorna som brukar lägga sina reden på den nu översvämmade maden. När jag passerar skrattmåskolonin lättar skränande ett par hundra måsar, inte helt nöjda med min närvaro. En flytande stock framför mig i ån verkar vara en favoritplats och en djärv individ slår sig ner på den. Eftersom det är en vanlig fågel detaljstuderar man den inte så ofta men egentligen är det en fantastiskt vacker fågel med sin svartvita dräkt och röda näbb. Dessutom har den en fin röd ögonring man kan se om man kommer tillräckligt nära.
Jag fortsätter en bit uppåt i det fantastisk fina ”delta-område” där skedänder, krickor, skäggdoppingar, sothöns, tofsvipor och enkelbeckasiner trivs. I de videbuskar som växer i området hörs sävsångar, sävsparv och ytterligare en gräshoppssångare. Jag följer strömfåran via en lång båge och närmar mig en mindre höjd med några stenar som på de blöta sjöängarna har förvandlats till en ö. Där lägger jag till och sätter mig att njuta av den häftiga naturen runt mig. Medan jag fikar ser jag en havsörn komma glidande längre ner över deltat åt mitt håll. Han viker av mot slutet och sätter sig i den närmaste skogsholmen men på bortsidan. Jag vet i vilket träd han landat men ser honom inte och han verkar inte ha noterat mig så jag står alldeles stilla i förhoppning att han ska fortsätta flyga åt mitt håll. Efter en halvtimme glider han ut från sin utsiktsplats men åt ”fel” håll så jag får nöja mig med att njuta av den ståtliga fågeln.
Vadar över till skogsholmen och tar lite miljöbilder i det fina morgonljuset. Känner igen att jag för drygt 40 år sedan campade här tillsammans med några kamrater under en paddling längs större delen av Svartåns sträckning. Här har jag en fin vy över landskapet men för långt håll för att komma åt några fåglar med kameran. Glider ut med kanoten i strömfåran och låter den sakta föras tillbaka med strömmen. Upptäcker den andra maken i havsörnsparet som sitter i en hög grantopp, inte långt från boet i den stora aspen. Närmar mig mynningen ut i sjön och ser en brun kärrhök som svävande på 5-10 meters höjd patrullerar området i jakt på sorkar och andra lämpliga bytesdjur. Nu har det hunnit bli förmiddag och ganska varmt, innan jag avverkat sträckan bort till bryggan är jag rejält svett. När jag byter om ser jag tornfalken som fladdrar förbi på väg till sitt bo i tallen på udden.
Bläddra bland fler bilder i stilstudien på skrattmåsen: