Igår var vi ett gäng här uppe i skogen strax norr om Västerås. Fixade lite vid vår småfågelmatning inför vintersäsongen och jag blev sugen på att testa lyckan idag. Det är en strålande om än lite kall morgon när jag traskar över hygget upp mot matningen. Hör domherrens vissling från skogsbrynet och undrar om de ska våga sig fram idag. Börjar med att fylla på med lite extra mat och sätter mig sen att vänta på fåglarna. Då det är en stund kvar innan solen hunnit värma luften känns dunjackan som rätt val trots att det bara är oktober.
Talgoxarna är först framme att ta för sig men blåmesarna är inte långt efter. Mesarna är väldigt snabba, sitter inte still mer än någon tiondels sekund, och ljuset räcker ännu inte till för att fånga dem på bild. Nu ansluter några nötväckor och en ensam talltita till matgästerna framför mig och det blir lite smågruffigt vid fröautomaten. De mindre fåglarna får snällt vänta tills de större har näbben full och flyger bort till en säkrare plats för att äta upp det.
Så fortsätter morgonen och jag njuter av att sitta i den friska luften här ute i naturen. Försöker hänga med och ta en bild när en fågel mellanlandar på någon gren. De flesta gånger är de för snabba eller så tittar bort från mig men trägen vinner så ibland lyckas det. Att få en vinkel med långt avstånd mellan fågeln och bakgrunden gör att fågeln framträder bättre så det försöker jag också få till. Slutligen vill jag ha en bra komposition där det är balans mellan de element som finns i bilden. Inte alltid lätt att skapa ovanpå de andra utmaningarna så jag ser till att den tagna bilden är lite större än vad resultatet ska bli. Då kan jag korrigera den något när jag senare, i datorn, väljer ett något mindre utsnitt av originalet. Tänker tillbaka på den analoga tiden när jag fick vänta på resultatet tills filmen framkallats. Får väl erkänna att det blivit lättare i den digitala världen, bland annat med en omedelbar återkoppling av misstag jag gör.
Innan sessionen är över har jag även lyckats fotografera svartmesen och den något mer försiktiga nötskrikan. Dessutom har den större hackspetten och en trädkrypare visat sig, dock utan att vilja vara med på bild. Men någon domherre kom aldrig fram. De hittar väl fortfarande mat på annat håll.
Bläddra bland bonusbilderna. Fåglar i den ordning de nämns i texten.
