v8 – Sagolikt vinterlandskap

Femton minusgrader och det första gryningsljuset anas i öster. Härligt. En snabb frukost, ett par extra handskar och förstärkningsplagg i ryggsäcken och så ut till skidorna som står vid knuten. Känner en svag vind från sydost mot kinden. Men det kommer nog att fungera. Hinner bara upp för första kullen innan kameran åker fram. Fortfarande ganska mörkt så jag vet inte om det blir något av de bilderna. Nu gäller det att få upp lite värme så jag fortsätter uppåt fjället. Ibland hittar jag något spår att följa men annars är det hyfsad skare en bit under den sista nysnö som kom i veckan. Några stopp för att hämta andan och för att ta några bilder blir det innan jag når upp på fjällplatån och det spektakulär sceneriet. Himlen ovanför horisonten i öster är orange men det är en stund innan solen kommer upp. Åt motsatt håll har himlen istället olika schatteringar i koboltblå, lila och violett. Och nere i dalen belyser gryningsljuset de stolta fjällgranarna. Det här kan man aldrig sett sig mätt på.

Kajkar runt på platån och söker nya fotovinklar. Oftast vill jag ha en ren och orörd fjällvy men ett par skidspår som försvinner i fjärran förstärker djupet i bilden så det blir några sådana bilder också. Spårlöpor efter ripa och hare tillhör naturen och kan ge liknande effekt till bilden även om de sällan löper rakt i långa sträckor. Solen når först toppen av nästa fjäll och skapar en annorlunda bakgrund till nya bilder. Trots att fjället mest består av snöfält med enstaka översnöade träd är det förvånande hur varierade bilderna kan bli. Nu blåser det lite mer och i kombination med den låga temperaturen biter det i kinderna. Stannar och värmer fingrarna som nu saknar den blodcirkulationen som klättringen gav. När solen kommer upp över krönet tar jag mig sakta västerut med vinden i ryggen. En efter en belyses de snötyngda träden som står som statyer i ett galleri. Så ser jag att solenstrålarna börjar nå ner i dalen och anar några fina motiv där också. Glider därför ner för fjällsluttningen. Känner tacksamt att det blåser mindre här och tar mig tid att positionera om mig tills jag hittat de vinklar jag sökt. Innan jag är nöjd har solen nått sån höjd att den belyser hela området. Fint det också tänker jag men drar mig hemåt stugan för en andra frukost. Knappt har jag hunnit in förrän vinden piskat upp en mindre snöstorm. Vilken tur att man orkade upp tidigt den här morgonen!

Ny dag. Inte lika tidigt som igår men lika strålande vackert väder. Idag styr jag skidorna ner mot myren i dalgången. Alla träd är skrudade med ett tjockt lager nysnö. Granarnas grenar böjs ner mot stammen av tyngden vilket gör dem smalare och får träden att se högre och mer majestätiska ut. Som vanligt går jag ”off-pist”. Fjällskidorna är visserligen breda men jag sjunker ner en bra bit ändå i den mjuka snön. Å andra sidan dyker det hela tiden upp nya fotoobjekt i den underbara miljön som gör att jag ofta får stanna och vila. Tar mig upp till en källa där vattnet väller upp året runt och som ser till att det är öppet även den strängaste vintern. Följer längs med ån som källan förser med vatten och som inte heller den fryser till. Här är det mycket spår efter ripor som vandrat mellan björkarna för att förse sig med deras näringsrika skott. Trots idogt spanande får jag inte syns på några idag men säkert har jag passerat flera som varit osynliga för mig där de legat och tryckt i snön.