v5 – Fjälltur
Det har blåst mycket den senaste tiden men idag är det äntligen lite lugnare och det verkar bli en fin dag för en utflykt.
Tillägnad vår underbara natur – Försvinnande vacker men som krymper allt mer
Det har blåst mycket den senaste tiden men idag är det äntligen lite lugnare och det verkar bli en fin dag för en utflykt.
Bilens strålkastare lyser upp de snötyngda träden där vi kryper fram på den sliriga vägen. Vintern håller verkligen i sig, det är ännu en
”Tjugosex minus” Jag stirrar på bilens display som visar utetemperaturen. ”Är det riktigt sunt att ge sig ut idag?” Jag kör på en slingrig
Den trånga dalgången ligger vackert inbäddad i djup snö. Det är nog tre till fyra decimeter på backen och även träden är fint skrudade
I dalen ligger det halvmeter höga drivor av lössnö, ovanpå lika mycket hårdare packad snö. Vi mer pulsar än åker skidor, de breda fjällskidorna
”Skitviken, ett föga glamoröst namn”. Jag vandrar runt den lilla viken i Västerås östra hamn. ”Men idag är det fint här”. Det är klart
Den nya pulkan är större. När jag lastat den med både min utrustning och med mycket mat till de stora rovfåglarna är den blytung.
Varfågeln är en relativt ovanlig fågel och den uppträder dessutom så gott som alltid ensam. Men där den finns är den lätt att upptäcka
Snöflingorna dansar över vägen i strålkastarnas sken men runt om oss ligger skogen mörk. Vi är på väg upp genom Svartådalen, upp mot myren
Plötsligt får de snöklädda granarna snett framför bilen liv, i en explosion av snö lösgör sig tre kronhjortar och hoppar med stora språng över